När behöver en byggnad följas över tid?
Sprickor, sättningar och deformationer behöver ofta bedömas genom upprepade observationer. Byggnadsmonitorering ger ett dokumenterat referensläge och jämförbara mätningar som stöd för uppföljning vid förändringar i eller omkring byggnaden.
Vad får ni?
Leveransen börjar med nulägesdokumentation och kontroll- eller mätpunkter. Återkommande mätningar ger mätserier, dokumenterade avvikelser och förändringsanalys. Informationen kan samlas i en digital miljö med historik och rapportering. Rapportformat och mottagare bestäms i uppdraget.
Hur bestäms metod och mätintervall?
Vi utgår från vilken förändring ni behöver följa. Referenssystem, kontrollpunkter, mätmetodik och önskad känslighet måste göra resultaten jämförbara över tid. Intervall, åtkomst och ansvar för att bedöma avvikelser behöver fastställas tillsammans med projektets ansvariga.
Vad påverkar kostnaden?
Antal kontrollpunkter, besöksfrekvens, projektets längd och tillträde styr omfattningen. Automatiserad uppföljning eller larm är något som specificeras när projektet kräver det. Beskriv den aktuella förändringen och hur resultaten ska användas, så kan vi planera en lämplig uppföljning.
Välj rätt omfattning
En tydlig väg, steg för steg.
Monitoreringen utgår från ett dokumenterat referensläge. Senare mätningar jämförs mot samma referens för att identifiera och kvantifiera förändring. Metod och mätutrustning bestäms av vad som ska följas upp.
Nuläge och referens
Hur ser byggnaden eller konstruktionen ut idag?
Byggnaden eller den aktuella konstruktionen dokumenteras och relevanta kontroll- eller mätpunkter etableras som referens för framtida jämförelser.
Det här får ni
Nulägesdokumentation; referensmätning; etablerade kontroll-/mätpunkter; dokumenterad referens för framtida uppföljning.
Steg 1 ska ge ett reproducerbart referensläge som senare mätningar kan jämföras mot.
Förändring över tid
Vad förändras i byggnaden och hur mycket?
Återkommande mätningar jämförs med referensläget för att identifiera och kvantifiera exempelvis sprickor, sättningar, rörelser eller deformationer.
Det här får ni
Jämförbara mätserier; förändringsanalys; dokumenterade avvikelser; kvantifierad förändring och rapportering.
Mätningen ska vara jämförbar med referensläget och använda samma relevanta kontrollpunkter, koordinat-/referenssystem och dokumenterade metodik.
Digital byggnadsmonitorering
Hur följer vi byggnadens förändringar över tid?
Mätserier, historik och dokumenterade förändringar samlas i en digital miljö för långsiktig uppföljning och analys.
Det här får ni
Digital monitoreringsmiljö; historik; visualisering; rapportering; trenduppföljning; eventuell automatiserad uppföljning eller larm där projektet kräver det.
Steg 3 bygger vidare på referens- och uppföljningsdata från tidigare steg och gör informationen långsiktigt förvaltningsbar.